honi

Detta är ett inlägg som legat i mitt bakhuvud i lång tid, men aldrig riktigt blivit skrivit ner. Jag har länge funderat på ideal, självkänsla och att våga vara sig själv och vad jag som skönhetsbloggare har för roll. Något jag fasar är att någon ska missförstå mitt syfte med att blogga, och se det som att jag predikar att man behöver smink och miljoner skönhetsprodukter för att vara en bra/snygg/rik/lyckad människa(och det är ju såklart inte fallet). Jag har aldrig varit en sådan människa som inte kunnat gå utanför utan smink(det händer faktiskt ofta), och det gör mig otroligt ledsen när unga tjejer skriver att dom inte vågar gå utanför utan smink för att dom känner sig fula och "äckliga".

Vem är det egentligen vi försöker tilfredställa? Är det oss själv eller är det ideal som vi blivit indoktrinerade från reklamer och marknadsföring? Fler och fler människor i alla åldrar använder smink som en skyddsmask, för att dölja det "fula" istället för att framhäva det vackra.

 

Jag skulle önska att fler (Speciellt unga tjejer) delade min och många andra skönhetsbloggares syn på smink och skönhet, att det är roligt och kreativt men inget måste och inget som jag behöver för att kunna vara mig själv. Jag ville önska att jag kunde göra något mer konkret, men i slutändan är det enda jag kan göra är att lägga fokus på ämnet och få folk att tänka till. Inget smink kan skapa en härlig personlighet, ett fantastiskt leende eller en glad och entusiastisk person.

 

Många kommer säkert se det som dubbelmoral att jag som skönhetsbloggare skriver detta inlägg eller funderar i dessa banor, men för mig är skönhet något kreativt och något spännande (Ungefär som att teckna eller måla) och inget som gör mig till en bättre människa än någon annan. Dela gärna med er av era synpunkter och tankar.